28 januari 2008

Hallen blir sakta mer lantlig . . .

Det tickar sakta på. Tempot är inte vad det borde vara när det gäller uppsättningen av råsponten i hallen. Det händer liksom annat samtidigt. Tvillingbror med sambo på besök från Oslo (man bör ju vara social), sonen fyller år (kalas med förberedelser), det regnar (jag brukar stå ute och såga). Ja ni ser, det är svårt ;)

Hallen är faktiskt klar och nu återstår att klä väggarna i trappan upp till övervåningen. Här blir det lite "vinklat pyssel" pga att trappan naturligtvis lutar uppåt och väggen med den. Besökte förresten en annan blogg och hittade då en mening innehållande bl.a.: "...idag ska vi (läs Peter) sätta panel...". Jodå, den känner man ju igen i dubbel bemärkelse. I det aktuella fallet fick maken en del cred (som det så modernt heter) för arbetet han lägger ner, vilket ju är trevligt. Samtidigt framgår det också, att de båda sliter sida vid sida, vilket ju i sin tur är jättehärligt. Och fint blir det . . . deras sovrum alltså. Tänk vad härligt att tillsammans kunna njuta av en stor arbetsinsats och dess resultat.

Hustrun och jag sliter också tillsammans men kanske inte alltid sida vid sida. Hon målar möbler vita och jag monterar panel, hon besöker loppisar och jag monterar panel, jag fräser hyllor och hon berömmer mig, jag är lite seg med att montera panel och hon berättar hur fort arbetet skrider fram hos våra vänner, jag monterar panel och hon målar den. Ja, lite förenklat kanske men ändå ;)

Oavsett arbete på huset (och även i andra sammanhang) så är det oftast en fördel att vara två - av många anledningar. En extra hand, en annan synvinkel, dialog och tips kring arbetet etc. Tänk bara att montera vindskivor ensam, hängandes nästan i knävecken på hustaket. Den é inte kul! Jag vet, jag har provat . . .

Sedan är det helt klart att det stundtals är svårt att arbeta sida vid sida, inte minst beroende på att vi har en glad kille på fyra år här hemma. Det går liksom inte att både mamma och pappa sågar, hamrar och målar när grabben vill ha uppmärksamhet och ett mellanmål. Då får man snällt vänta med det parvisa arbetet tills lillen somnat. Hustrun är för övrigt oerhört hjälpsam på det sättet att hon i "projekttider" helt tar hand om "markservicen" (även i andra tider ;) eller tar son & hund och kanske hälsar på svärmor. Själv finner jag det nämligen något knepigt att samtidigt underhålla och samtala med sonen när jag sågar en bräda i 37° eller tvingas avbryta arbetet för att vovven behöver en kisspaus. Kanske säger mer om min simultankapacitet . . . jag är ju man ;)

För att peta in någon form av bild, så vill jag gärna visa att jag - inspirerad av andra bloggare - satte en förstasida från morgontidningen bakom panelen i hallen. Lite som ett meddelande till framtiden. Samtidigt en bild av pysslet med att fixa till runt eldosor och kontakter.

Råspont mellan elskåp och badrumsdörr.

Inga kommentarer: