15 augusti 2008

Hålet i gatan . . . eh, väggen & dagis

Tänkte visa upp det exteriöra resultatet av motorsågshärjning, panelkapning, drevning, målning, plåtbockning och inte minst "smygning och fodring". Det är sannerligen många delar på ett spett! Tänkte precis etikettera inlägget med bl.a. "Småprojekt" men det låter så här i efterhand alldeles för fjuttigt. Etiketten borde istället vara någonting i stil med "Det lilla projektet, som inte var så litet . . . å så tog det tid också . . .". Det interiöra resultatet överlåter jag åt Ann att visa upp.

Det var liksom inte bara att såga bort lite gamla stockar och slänga in fönstret. Nädå, här snackar vi om ett gammalt hus med i princip obefintlig tillgång till reglar att fästa upp nytillkomna fönsterpartier i. Tänk vad smidigt det skulle vara att montera fönster i ett nytt hus med tjusigt monterade reglar med c/c 60 cm mellan varje regel. Då hade man i varje fall haft något färdigt att fästa fönsterkarmen i. Dessutom var det lite stressigt, att inte med säkerhet veta om de överliggande stockarna var skarvade rakt ovanför fönstret eller inte. Det skulle vara lagom kul om huset liksom säckade ihop över en av väggarna . . . så långt verkar dock allt stå upprätt ;)

När motorsågen gjort sitt blev det till att bygga upp en stabil ram av plywood (limmad dubbel på sidorna) , som monterades i ändarna på de liggande, avsågade stockarna. I förra inlägget nämnde jag att väggen är 350 mm tjock. Det är fel - korrekt mått är 400 mm! För att inte frångå den tidigare looken på huset, monterades fönstret mer mot insidan än utsidan. Annars skulle Ann haft en 25-30 cm djup nisch att ställa blommor och pyssel i/på.

Här repeterar jag bilden av hålet i väggen, efter motorsågandet:



Så här ser det ut idag:

Om du tittar noga så kan du se vår stenmur speglas i fönstret.

För övrigt skolar vi just in Elliot på dagis (eller förskola som det tydligen heter). Han har hittills spenderat ett ganska stort antal timmar av sin vardag hos dagmamma och har således inte upplevt känslan av att vara en gosse bland 21 andra gossar och flickor. Vi har så långt smakat på dagis under fyra dagar med en för varje dag utökad tidsrymd utan pappa i omedelbar närhet.

Själv har jag med nästintill gapande mun vandrat omkring i lokalerna (OBS! pluralis) och häpet konstaterat, att det här var ju en riktig höjdare! En matsal, ett målarrum, ett läsrum, ett dockrum, ett mys-/gymparum, ett tvättrum och inte minst en väl tilltagen hall/foajé (har nog glömt något utrymme). Nästan överallt finner Elliot sitt namn och foto, som anger att detta är hans stol, mugg, handduk m.m. Han har dessutom sin egen "portfolio" med de saker han målat/pysslat med. Förutom en väl genomtänkt pedagogik, introducerar man också begreppet EQ, emotionell intelligens, för dagisbarnen - det tycker jag är helt fantastiskt!

Jag, som i min barndom överhuvudtaget inte spenderat min vardag i kommunal regi, blev överraskad och imponerad över att barnen i stort sett ägnar sig åt den sysselsättning de själva vill. Med undantag för några fasta punkter under dagen, väljer Elliot om han vill måla, pussla, pyssla, leka, läsa, spela spel etc. helt oavhängigt av vad de andra barnen gör. Vilken frihet! Dock måste barnen lära sig, att noga ställa undan efter sig när man är klar med sin aktivitet. Kan tänka mig att det annars lätt skulle bli kaos in the house om alla prylar och leksaker låg spridda i de olika rummen.

Säkert är det en och annan som tror att jag är ett UFO som storögt beundrar den för mig nya miljön men jag är verkligen imponerad! Elliot tycker att dagis är otroligt kul - strax efter uppvaknandet på morgnarna låter det numera: "Pappa, skall vi inte åka till dagiset snart?!".

Det mesta jag beskriver ovan är säkert självklarheter för de av er som är föräldrar men för mig är detta med dagis/förskola som sagt en helt ny upplevelse.

För övrigt har dagiset sitt eget kök där man lagar mat för de tre avdelningarna. Det tycker jag är en alldeles särskild finess med tanke på att barnen serveras maten så gott som omgående efter att den tillagats. Det är visst inte så överallt . . .

Ha nu en härlig fortsättning på sensommaren - med eller utan dagis!

Peter :P

12 kommentarer:

vitating sa...

Hej!
Spännande med förskola! Jag själv jobbar i förskolan, ska börja igen 1 sep efter 1,5 års mammaledighet, känns inget kul! Kul att han gillar att vara där! Det där fönstret blir ju toppen, spännande att se hur Ann piffar till det där sedan. Jisses vilka projekt du har på gång hela tiden, ska nog be min sambo läsa din blogg lite... Han är snickare o tycker inte alltid att det är lika kul att fixa hemma, dessvärre! Hans prsojekt nu är att börja renovera barnens rum, väggar ska rivas, ny vägg ska upp, det ska bli två rum istället för ett. Jag har massor av projekt i huvudet men det vet han inte om ännu, schyyyyyy...en sak i taget!

Ha det gott!
Maria

Tidsmästarinnan sa...

Vilka spännande projekt ni kastar er över... jag blev alldeles nervös när jag läste om stockarna och "skarvrisken"... och oooh, så himmelens fint det blir!!

Vad kul att höra om dagis, det lät jättemysigt. Våra barn gillar också dagis, det skulle verkligen vara svårt att lämna dem varje dag om de inte tyckte om det.

Kram till er båda och trevlig helg!
/Susanne

Kamomilla sa...

Eftersom jag jobbat på dagis i tio år (fast nu det senaste året har jag jobbat med helt annat) så vet jag att det ändå finns väldigt stora skillnader på olika dagisar. Ni tycks ha haft turen att komma till ett riktigt mysigt ett och det är ju härligt att grabben trivs så bra!

Annalunda sa...

Låter som ett jättetrevligt dagis! Sarah gillar också sitt lilla dagis... hon trivs och mår väl där och det är ju det viktigaste. Oj vilket projekt...ser spännande och fint ut. Ha en riktigt skön fortsatt sommar/höst och jobba inte ihjäl dig!
Kram Annie

Love Your Homes sa...

Hej P, kul att läsa ett nytt inlägg från dig.
Visst känns det lätt om hjärtat när barnens vardag blir kreativ, trygg och framför allt att de har det bra o trivs.
Vi har fortfarande kontakt med våra grabbars dagisfröken, hon var med på studentfesten för några år sedan.
Måste även tacka för ditt glada tillrop, så roligt att veta att man delar med sig.

Ha en skön sensommar....Ia

Lilla Blanka sa...

Hej Peter!

Åh jag kastar mig över det nya inlägget..! (Kikar stadigt in till Ann också såklart...)Härligt att se hur fint det blev med det nya fönsterpartiet, riktigt bra!!!

Hoppas ni mår bra och att allt är lugnt och fint!

Kraaaam
Mia
ps hälsa Ann!

Sandra sa...

Tack för att du svarade angående mina "bildproblem"!

Nu har det fixat sig, och jag har äntligen förstått hur jag får mina bilder klickbara. Nästan. Jag är så otroligt otekniskt lagd att jag inte ens kan beskriva HUR jag gör det:-) Har ingen aning om vad allt heter! Min datanörd till oäkta make förklarar och jag bara gör utan att tänka det minsta;-)

Jag brukar ursäkta mig med att det är jag som är esteten i familjen iallafall!:-)

Zäta sa...

Vi gjorde samma resa som du med första barnet. Först en tid hos dagmamma och sedan över till förskola.
Dagmamma är kanske bra för mindre barn, eller barn som behöver mera lugn och ro, eller är ängsligare än andra. Men vill man förbereda sitt barn för ett liv i skolan så är förskolan oslagbart.
En annan fördel med förskola är att om någon i personalgruppen är sjuk så finns det alltid något annat känt ansikte kvar, och man behöver inte byta lokal.
När jag hade sonen hos dagmamma hände det ju allt som oftast att dagmamman var tvungen att vara ledig eftersom hon inte kunde ta ut övertid i pengar och eftersom en arbetsdag för det mesta var mer än 8 timmar och det då blev för många timmar på en vecka. Då blev det till att fara hem till någon annan, okänd dagmamma som plötsligt fick sin barnaskara utökad med ett antal barn, vilket inte var så lämpligt med tanke på matlagning och lekutrymme för det ena och för det första inte så bra för min son!
Nej, tacka vet jag dagis.

livetpåfyran sa...

Va fint fönstret blev!

Jag förstår precis vad du menar med dagis, jag har ju själv haft 2 barn som knatat dit varje dag. Det känns så längesen nu...
Jag får fortlöpande rapporter om dagispedagogik med alla dess inriktningar, bla reggio emilia som är Italienskt. Min make jobbar som pedagog i förskolan.

Nu stundar höst och det känns ehelt ok tycker jag. På onsdag får vi hem våran lilla valp Märta!!

Ha det gott o hälsa Ann, kram Pia

Jennyshemochharmoni sa...

Hej! Det var på tok för länge sedan jag var in hos dig och tittade på vad du/ni har för er! Jag ser att det händer saker som vanligt! ;) Skönt att det funkar så bra med förskolan, det låter ju fantastiskt bra! Man vill ju att de små ska få en så bra start som möjligt! Ha en riktigt bra vecka och hälsa frun så mycket!

RANA sa...

Men gud vad du är händig!!!!!! Mig vara MYCKET imponerad. Jag förstår att det var mer krångel än jag kan ana. Och så fint det blev. Vackert att se som slipper göra jobbet. Arbeta inte ihjäl dig bara.

Jag försöker kolla upp var du bor... Är det månne på Västkusten, och var det i så fall därför du stegrade dig när jag talade om att jag längtade hem till östkusten där kaffet inte smakar salt? ;-) Hörru du, vi bodde i en liten sunkig stuga utanför Lysekil, och jag misstänker starkt att kranvattnet togs direkt ur havet.

Och du vet att jag är en latte-flicka?

Massor av kramar så länge till världens händigaste Peter.

/Rana

Karin Krut sa...

Hej Peter kul att du tycker om min blogg, jag brukar smyga omkring både här och hos din fru :) Det är så roligt att se hur alla andra renoverar på lite handgripligare sätt än bara inredning. Vi håller på och lappar och lagar ett gammalt torp och det tar ju som sagt rätt så mycket tid och ork och då är det skönt att surfa runt och drömma om hur det kan komma att se ut :)
Ha en skön vecka
Kram karin