25 maj 2008

Altanstaketet blev vitt till slut, amerikanarna fullföljde GöteborgsVarvet & avslöjanden ;)

Nu har våra amerikanska vänner åkt hem och livet återgått till det normala. Med det "normala" menar jag då att hustrun inte fejar och pysslar VARJE dag från morgon till kväll ;)

Ni vet, ibland har man det perfekt fixat i vardagsrummet eller i hela huset . . . eller i trädgården . . . eller i grabbens lekstuga. Men aldrig samtidigt - eller?! Jo, det hade faktiskt vi efter hustruns "Hell week" (Not 1.) då hon for runt som en iller och avslutade städandet och fixandet med att tvätta kökstaket!!! (tak, inte staket alltså) Hela operationen var dock helt självvald och jag hjälpte givetvis till när jag var hemma. Själv stod jag exempelvis kl. 03.00 natten innan de anlände och marinerade helstekt fläskfilé.



Så var det altanstaketet då. Ja, ja Helena, detta blir nog sista gången jag nämner vår altan det här året (jag kallades Veranda-Peter vid något tillfälle - jag fattar inte varför ;) När jag för två år sedan byggde och presenterade vår altan på byggahus.se-forumet, nämnde jag att hustrun hade som krav, att staketet skulle vitmålas efter ca. två år. Nu har två år passerat och staketet blev alldeles nyligen helvitt! I samband med mitt inlägg enligt ovan, fick jag flera festliga tillrop där man gav mig sitt stöd i att INTE vitmåla staketet ;) Jag anar nämligen att algtillväxten kommer att bli extra påvisbar på ett vitt staket.

När det nu till slut blivit vitt måste jag tillstå, att det blev riktigt fint! Jag har ändå antytt för hustrun, att framtida kompletterande färgstrykningar eller algtvättar får göras av henne. Vi får se hur det ser ut framöver . . .

Som redan antytts, fullföljde våra tre GöteborgsVarvsdeltagande amerikanska vänner halvmaran i Göteborg den 17 maj. Eftersom denna blogg ju kategoriseras bl.a. som en inredningsblogg i vilka man ofta visar före- och efterbilder, vill jag inte frångå denna princip när jag nu visar upp de tre löparna. Här får du därför en bild både före och efter loppet.

Före/before
Mike, Jill & Jayne

Efter/after


Som du kan se är skillnaden inte alls vidare påtagbar. Det går ju inte på något sätt att jämföra med skillnaden man kan se på hustruns före- och efterbilder av köket hos svågern men ändå . . .

Här får du ytterligare bilder men nu är de som synes tagna under själva loppet.

Under/during
Bilder lånade från PhotoMotion

Avslutar då med det stora "Avslöjandet" . . .

Som du kanske noterat, har jag i min blogg hittills kallat hustrun för just "hustrun" och sonen för "sonen" eller "grabben". Man behöver ju inte vara Einsteins brorsa - som Hans Werthén sa´på TV nå´n gång - för att klara ut att hustrun egentligen heter Ann och sonen heter Elliot. Därför avslöjar jag nu lite högtidligt, att hustrun heter Ann och vår son heter Elliot. Från och med nu kommer jag därför endast att referera till deras respektive namn när jag nämner dem i min blogg. Så, då var det sagt. Nästa gång kanske vi får lägga ut en bild på mig och Ann som bl.a. Lotten önskat . . .

När jag i mitt förra inlägg, skrivet på engelska, kallade Ann för "the wife", sa´ Patty att det på engelska är väldigt oartigt och avståndstagande att skriva så. Jag påpekade att det på svenska inte är uppenbart oartigt att skriva "hustrun" men jag tar ändå konsekvensen av Pattys påpekande och inleder mitt hustrurefererande med "Ann" eller "Min Ann" eller "Kära Ann" eller "min kära hustru Ann" eller varför inte "Mormor Ruths Ann". Helena, Ann kommer snart att berätta varför hon kallar sig "MormorRuthsAnn". Spännande va?!

Idag besökte förresten familjen och jag en annan bloggare och hennes familj. Hon tillhör den skara inrednings-bloggerskor som jag kallar "pionjär" eller "blogghjältinna". Berättar mer nå´n annan gång. Ett utsnitt av hennes blogg-banner ser i alla fall ut så här:


Tack för en jättetrevlig dag! Det kändes fantastiskt att se alla vackra rum och detaljer i verkligheten. Nu fick jag dessutom se alla snygga snickerier på nära håll - stort TACK för det J!

Peter :P




---------
Not 1.
Refererar till amerikanska elitförbandet Navy SEALs tuffa test Hell Week, då rekryterna är igång under 5 1/2 dags kontinuerlig övning med högst fyra timmars sömn. Med våra vänner från USA kunde jag inte låta bli liknelsen . . .

Patty & Co, I´m just referring to Ann´s week of cleanin´ and dustin´ before you guys arrived. As you maybe remember, I compared it to Navy SEALs Hell week when I told you the story in our kitchen when Ann was outside ;)



17 maj 2008

Patty, Mike, Jayne, Nancy, Jill, Hannah & Göteborgsvarvet and the 17th of May!

Howdy folks!

As I've mentioned before, we have visitors from the US. My wife lived with Patty and her family when she was an exchange student during one year in the beginning of the 90's.


Today three of our visitors - Mike, Jayne and Jill - will participate in the GöteborgsVarvet, half a marathon. The weather seems to be OK for the runners, 10° C and a light wind at about 7 m/s.

I'll be back in a couple of days with a picture of our friends and some information about what we've experienced together.

Know what?! At this moment, Ann and the girls are visiting a flea market close by. Anyone surprised?

To all Norwegians out there: "Gratulerer med dagen!"

See ya! / Pete (kind of . . .)

09 maj 2008

Sötnosar, fluffbollar, kattungar . . . å sommar!

Vill i all enkelhet visa upp våra fyra nya familjemedlemmar, två veckor gamla. Bilderna är tyvärr lite suddiga - vi ville inte oroa mamma Sessan med att försöka få "den där proffsiga bilden" bland 50 tagna bilder. Det fick bli en bild per sötnos . . .




Å förresten, här nere på västkusten är det drygt 20 grader varmt, klarblå himmel och strålande sol - per definition SOMMAR! Maskrosorna lyser härligt gula, gräset doftar nyklippt, all växtlighet spirar och från grillen* doftar det ljuvligt!

Ha en strålande helg!

Peter - med sitt livs kortaste blogginlägg :P

* Stort TACK tvillingbror & sambo för den underbara inflyttningspresenten för några år sedan! Den är väl använd . . .

01 maj 2008

Ja må han leva, altandags & "Lönnebergan"

Idag den 1 maj fyllde vår kära Cocker Spaniel Melvin sex år! Vare sig han eller vi har deltagit i någon demonstration men väl haft en riktig mysdag. Mysdagen inleddes med att hustrun kring frukost frågade: "Vad skall vi göra idag?". Lite trött efter några dagars intensivt arbete svarade jag: "Kan vi inte bara mysa idag och göra ingenting?". Och jösses, förslaget mottogs med ett rungande bifall.


Frukosten omfattar numer - sedan kökssoffan kommit på plats - en mysstund med Melvin sittande/liggande i soffan. Det är riktigt mysigt att sitta där, eventuellt ge Melvin en skinkskiva och sedan ha honom liggande i knät. Idag kliade jag honom bakom öronen samtidigt som jag kliade grabben på ryggen. Frukosten avrundades för övrigt med lite jordgubbspaj från igår - mums!

Melvin fick faktiskt ingen födelsedagspresent - dock blev det extra gottis på maten och ett nytt tuggben. Dessutom fick han för första gången sedan kattungarna föddes, noshälsa på Sessan, som gärna gnuggade sig mot gosiga Melvin. Sessan är förresten en riktig supermamma - hon viker inte en sekund från ungarna annat än för att gå ner på bottenvåningen och göra det en katt gör i kattlådan. Sist nämnde jag att vi flyttade ner ungarna från "Pestrummet" till det varma badrummet. Samma kväll flyttade Sessan & Co upp till platsen för nedkomsten! Det vara bara att acceptera att hon ville ha ungarna där uppe. Deras viktutveckling kan för övrigt följas i högerspalten, under bilden på Sessan som liten kisse.



Som bekant för vissa av er, inledde jag min bloggbana med att mickla ihop en hemsida som inspiration för bl.a. altanbyggare. Det hela inleddes med ett inlägg på byggahus.se där jag rubricerade inlägget med "Bygga altan? Här är en byggbeskrivning!". Detta inlägg har nu lästs över 64.000 gånger! Häromdagen blev jag väldigt glad när ansvarig för byggahus.se, Marléne, mailade och frågade om hon fick använda mina bilder till en artikel om att Anlägga uteplats. Anläggande av uteplats är ju oerhört "hett" under våren och många är de män, som med lätt panik i blicken (pga hustruns/sambons "altankrav") söker tips och inspiration på nätet. Som illustration till artikeln användes bilden ovan. Notera att bilden togs innan altanen var klar - staketöverliggare och altandörr saknas. Bilden togs när vi invigde altanen med lunchgrillning. Hustrun förbereder matbordet, grabben försöker nå det uppspända seglet och Melvin intar sin lunch - en riktig idyll, inte sant . . .

Till min oförställda glädje är det många som refererar till min hemsida i samband med altanbygget där hemma. Sist skrev en för mig okänd altanhjälte på byggforumet: "Altanprojektet på din sida är väldigt bra, informativt och användbart. Det har du nog hört förut. Hade varit intressant att veta hur många altaner som byggs med inspiration från din sida :D"

Även Marléne bloggar och häromdagen fick jag en stor slev med beröm i hennes inlägg. Jag har ju erkänt tidigare och jag säger det igen - jag älskar att få uppskattning! Tack för det Marléne!



Så var det detta med "Lönnebergan". Grabben kallade nämligen Emil i Lönneberga för just Lönnerbergan innan han förstod att det hela handlade om gossen Emil som bor i Lönneberga. Vi inledde grabbens Astrid Lindgren-bana med att på kvällarna spela upp avsnitt av Emil, upplästa av Astrid Lindgren. Efter att vi lyssnat på CDn några gånger har vi vid matbordet här hemma ofta fått höra: "Men Emil, så du sôrpler! -Ja, men annars vet man ju inte att det är sôppe". En annan one-liner har varit: "Aj, jag sitter faaaast!". Grabben är en riktig imitatör - ofta får vi höra långa dialoger från olika animerade filmer. Helfestligt och charmigt!

För något inlägg sedan nämnde jag, att jag under en vecka var ensam med grabben när hustrun var iväg och hjälpte till att stajla ett kök. I samband med detta sågade jag med sticksågen ut ett par figurer, som grabben sedan fick tälja på för att runda av konturerna. Det var först i efterhand jag insåg, att gubbarna liknade de vi sett på "Lönnebergan" på TV.

Möjligen är grabben lite för ung för att hantera en sylvass fällkniv men lite blodspillan får man väl vara beredd på om man vill tälja gubbar - eller? Jag eller hustrun är alltid med när det skall täljas och mer än en gång har jag hoppat till när knivbladet varit på väg att fällas in när den andra handen stadigt hållit om HELA kniven! Jisses, jag har nästan kunnat se framför mig hur knivbladet fällts in med förödande resultat - usch! Det skulle ju vara mycket olyckligt om vi från blodvite via blodspillan skulle få uppleva . . . ja, nå´t mycket söligt. Nu kommer jag inte ihåg alla avsnitt av Lönnebergan men skar aldrig lille Emil sig under sitt snickeboa-täljande? Någon som vet?

Nu är våren här! Leve den - hurra, hurra, hurra eller nå´t så´nt . . .

Eder Peter - i sin Lexington-pyjamas sedan imorse ;)
(hustrun var ute med sonen & hunden under dagen när jag höll på lite med bokföringen - jag sa´ ju att det var en mysdag)