23 februari 2010

Vägg-/dörrprojektet klart & sommar mitt i vintern . . .

Äntligen har vägg-/dörrprojektet kunnat avslutas och Elliot kunnat stänga dörren om sig! Senast hade vi satt upp reglar och OSB-skivor med mellanliggande isolering samt utanpåliggande gipsskivor. I samma veva trixade jag ihop den med fönster utrustade råspontväggen, som skall vara möjlig att lyfta bort vid "transport" av större prylar mellan botten- och övervåningen. Trapphuset är ju både vinklat och en aning trångt.

Demonterbar väggsektion nerifrån trappan

Avslutningen på projektet blev den hemmasnickrade dörrkarmen, som skall hålla uppe den gamla dörren vi fann i förrådet vid inflyttningen. Originalkarmen sitter i köket och jag hade sådan tur att både gångjärn och dörrlåsbeslag gick att skruva bort väldigt enkelt. Det känns nästan overkligt smidigt eftersom det mesta man skall göra i hemmasnickrarsammanhang ofta innebär en långt större insats i både tid och materialutnyttjande än vad i varje fall jag från början trodde ;) Bara det att skruva upp en griffeltavla på en gipsvägg kan ju medföra att en inte oansenlig hög bestående av tumstock, måttband, elverktyg, handverktyg, plugg & skruv (eller Mollyskruv) tornar upp sig på golvet, strax under placeringen av den stackars griffeltavlan. Inte sällan har "griffeltavelmontaget" eller motsvarande föregåtts av en mening i stil med "Peter, det är mat om fem minuter - kan inte du sätta upp den där griffeltavlan vi pratade om?". Ofta svarar jag med en tung utandning och därefter en lång förklaring kring hur invecklat ett sådant mikroprojekt kan komma att bli. "Först behöver jag mäta, sedan borra, därefter plugga å sedan . . .". Ibland fixar jag det hela på 4½ minuter blankt men väldigt ofta slutar det med att golvet är översållat av diverse verktyg och annan materiel - innan jobbet påbörjats!

Knack, knack - får vi komma in Elliot?

Nåväl, dörrkarmen är klar och alla skarvlister, kvartslister, dörrfoder m.m. är målade och uppsatta. När det gäller dörrkarmen så måste jag säga, att jag är både nöjd och stolt över resultatet. Det gick åt en hel del tankearbete och skissande innan jag blev klar över hur skarven mellan den överliggande delen och de stående delarna skulle se ut. Det blev en del sågande och fräsande för att få till det hela. I vanliga fall letar jag på nätet efter tips & trix när jag inte vet hur saker skall göras. I dörrkarmsfallet har jag dock inte kunnat finna en enda vägledning kring tillverkningssättet. Så det blev ju till att tänka till lite extra och dessutom tillverka en prototyp som jag kunde tillåta mig att göra misstag på. Nu gjordes det inga misstag men ändå . . .

Som vanligt ber jag dig notera, att ingen av bilderna har föregåtts av piffande och puffande från Anns sida. Jag har helt enkelt bara velat ta ett par bilder på slutresultatet av mitt omfattande tanke- och snickeriarbete. Jag är övertygad om att du vid tillfälle kommer att ges möjlighet att titta på bilder från Elliots rum där det mesta är piffat med Anns varsamma hand. De övre speglarna i dörren kommer sannolikt att bytas ut mot glas för att få in ljuset från fönsterpartiet i Elliots rum. Vidare skall vi leta efter lämpliga beslag till dörren - handtaget som sitter där nu skall bytas ut. Dessutom skall jag ordna en lämplig dörrtröskel.

Demonterbar väggsektion inifrån Elliots rum

Apropå Ann och hennes piffande så skapar hon just nu högsommar här hemma, mitt i smällkalla vintern! I helgen skall det nämligen plåtas inför reportage, som skall kunna publiceras under sommaren. Då går det ju inte att visa upp vackra björvedtravar i köket eller barrstilleben i matsalen. Nä, då gäller det att ta fram allt vad sommar heter. I skrivande stund drar jag i min näsa in en blandad doft av ett oräkneligt antal växter i form av bl.a. Lavendel, Pelargoner, Hortensia och en massa annat "grönt pyssel".

Jag har läst andra bloggares inlägg om deras förberedelser inför fotografering och reportage och det är minsann inte bara att sätta på en kanna kaffe och bjuda hem fotografen och hennes kollegor. Vårt hem är till vardags i ärlighetens namn väldigt trevligt att både uppleva och vistas i. Nu skall dock hela härligheten lyftas till nya höjder! Hela hemmet kommer att genomgå en mindre förvandling och vad jag förstår så lämnar Ann inget åt slumpen. Mitt i detta har vi en 1-åring som håller på att lära sig att gå omkring alldeles på egen hand. Spännande? Jo, absolut!

Den här veckan är det för Anns del inredning på så gott som heltid och inspirationen fullkomligt rinner på väggarna. För att inte tala om att jag praktiskt taget befinner mig i ett växthus. Alldeles bakom ryggen har jag tre hinkar fulla med rosa rosor, för mig okända snittblommor, Ormbunksblad och annat "grönt pyssel". Det råkar vara så att vårt arbetsrum är ett av de svalare rummen i huset . . .


Till råga på allt så kommer jag och barnen att under fredagen och första halvan av lördagen att kastas ur hemmet och förvisas till svärföräldrarna. Nu råkar det ju vara så att både barnen och jag älskar Anns föräldrar men nå'n måtta får det ju ändå vara . . . eller? Skämt åsido, jag inser ganska lätt att ekvationen 6-åring + 1-åring + styling + små inredningsdetaljer + fotografering inte är helt lätt att få ihop. Minns för övrigt när brorsans lägenhet i Oslo var med i Elle Interiör för några år sedan. Då tog stylisten med sig det numera klassiska sparrisknippet, de vackra plädarna, de små detaljerna och en hel kasse vårprimörer. Sedan fick jag och alla andra läsare nöjet att i tidningen bl.a. se brodern suddigt hasta förbi kameran med ett sparrisknippe liggande i förgrunden - precis så som det alltid ser ut hemma hos brorsan och hans sambo ;D Eller när de båda satt på golvet och myste framför den tända brasan och log in i kameran. Jodå, det var vardagsrealism så långt ögat nådde. Missförstå mig inte i mitt raljerande, jag tycker att de flesta inredningsreportage är oerhört trevliga men så ligger det också en väldans massa pyssel, piffande och en hel del svett bakom.

På altanen ligger för övrigt hela vintern komprimerad i form av snöhögar på sommarmöblerna. Tänk att vi skall få uppleva ett par vackra sommardagar i slutet av den här veckan! Det tror man inte när man tittar ut . . .

Ha det gott därute!

3 kommentarer:

Kamomilla sa...

Vad skoj att ni ska vara med i ett reportage och jo, jag vet att det är en massa att fixa och dona och stå i...
Det där med stajling är lite tudelat. .. jag kan reta mig på att det i julreportage kan vara vinglas eller nubbeglas dukat till morgonjulgröten och sådär.. Vill nog att det ska var verklighetstroget!

vad fint du fixat hos er!!

Meonlyster sa...

Känner igen detdär med att skruva upp nåt smått. Det tar ju otroligt med tid att bara hämta alla verktyg för endamålet.

Sommar mitt i vintern! Passa på och njut av sommaren;)

Emmas utsikt sa...

Kikar in för att se vad som sker.

Hej hej,
Emma