05 juli 2010

Olivers Projekt

I helgen fick jag uppleva något som måhända inte platsar på bloggen Peters Projekt (nja, kanske . . .) men jag vill ändå dela med mig.

Ann var iväg med Elliot och jag var själv hemma med lille Oliver (nu 16 månader gammal) och vovven. Oliver och jag hade ätit lunch och jag stod i köket och diskade en kastrull. Mitt i diskandet tyckte jag att det var oroväckande tyst i huset. Ni som har barn vet varför tystnad kan vara något nervpirrande - i alla fall med småttingar som i vanliga fall brukar låta en hel del ;)

Oliver har gått sedan han var ett år och just nu är han i "oj-vad-fort-han-försvinner-han-var-här-alldeles-nyss-fasen". Just därför blev jag lite orolig över tystnaden. Jag gick ut i hallen där jag just hörde ljudet av någon som slet hårt. När jag klev in i hallen, satt Oliver i barnvagnen, tittade mig i ögonen och log lurigt. Hur hade detta gått till?! Jag visste inte riktigt hur jag skulle tackla det hela men jag valde att lyfta ner honom på golvet och säga:"Ajabaja, inte klättra upp i vagnen. Faaaarligt." Han blev inte direkt ledsen så jag gick tillbaka till diskandet och hörde . . . just ingenting!


Jaha, han är igång igen tänkte jag, greppade kameran och smög ut i hallen. Där höll han på som vore det ett Mount Everest-projekt. Det enda som fattades var en gedigen mängd packning och två kvicka sherpas ;) Jag slog på kameran och började knäppa bilder. Jag missade att plåta det första angreppet på barnvagnen. Det bestod i att Oliver placerade höger fot på det högra hjulet . . .

Hela situationen påminde om när två av våra kattungar för ett par år sedan kravlade sig över den plywoodskiva jag placerat i dörröppningen för att hindra de små krabaterna att rymma.



Ja, då får man väl säga att "Peters Projekt goes vardagsblogg" - eller?

I lördags hade vi förresten 30 grader i skuggan. Det är därför Oliver ser lite svettig ut i pannan. Tänk dig själv, 30 grader och svår klättring . . .

Hoppas att sommaren fortsätter att vara snäll mot oss.

Peter :P